Typewriters & Markers

Jag vänder mig sakta om mot din röst

och känner surt doften av alkohol.

En doft som förstör känslan av din tröst,

för med den blir jag något du ej tål.

Vid första droppen är det nästan som

något inom dig börjar förstöras.
Som om din godhet så enkelt slår om.
Vad du blir får av min hand ej röras.

Och varje gång som jag ser det hända

går något inom mig också sönder.

Som det är min kropp du låter skända

när du i dig giftet muntert tömmer.

    Och nästa gång jag ditt ansikte ser

    vet jag inte om jag kan älska dig mer.

Jag lägger mig i stillsamheten ner

och låter mina ögonlock slutas.

För min själ orkar ej nu längre mer,

jag kan inte mer låta den mutas.

Så jag önskar nu att jag får sova

tills tiden själv en dag plötsligt tar slut

och att  en dag få höra dig lova

att du till fullo stöder mitt beslut.

Men trots att sömnen är dit jag vill gå

så blöder nu mina ögon tårar

för drömmarna jag aldrig mer ska nå.

Det är inte bara mig jag sårar

    när mina tankar tillslut har unknat

    och jag i tårfloden nu har drunknat.

Han ser på henne plötsligt med nya ögon. Kanske skulle någon beskriva det som att bilden av henne plötsligt förändrades men han visste bättre. Det var bara hans känslor som blev till något annat, något oförståeligt. Impulserna växte och han fick hindra sig själv för att inte luta sig fram och plötsligt tysta hennes läppar med sina egna. Trots att hans känslor inte var annorlunda nu jämfört med då. Trots att inget starkt kändes.

Men han lät sig hållas. Fäste blicken vid hennes ögon i stället och begrundade sin upplevelse lika väl som samtalet de förde. För plötsligt insåg han att allt han läst i böckerna inte var sant. Det var inte som om hela världen försvann och hennes läppar och längtan till dem var det enda som fortsatte existera. Det var inga stora uppenbarelser, inga sprakande känslor. Allt som fanns var den där enda lilla tanken. Om jag bara skulle… Och det var det som var grejen med det hela. Världen försvann inte och han behövde inte explodera i passion för att tanken skulle finnas där. Allt han behövde göra var att tänka på hur behagligt det var att ligga med kinden mot hennes nyckelben och titta upp i taket och diskutera film helt vardagligt och vara plågsamt medveten av att världen fortsatte utan att ta del av deras intressanta diskussion och de fantastiska ord som föll från hennes läppar, så var tanken där. Varför låta de där orden passera så obemärkta? Varför inte bara tysta dem och bara låta dem stanna mellan honom och henne? Och det var så nära han gjorde det. Så otroligt nära. Trots att hans känslor inte var annorlunda nu jämfört med då. Trots att inget starkt kändes.

Och han fortsatte att undra långt efter hans kind glömt bort formen av hennes nyckelben. Kan kärlek brinna så starkt att man inte längre känner hettan? Eller var allt bara inbillning?

"Poesi", säger de. "Din varelse är som skapt för det." Men poesi är vackert och inte i någon av världar skulle jag kuna vara det.

”Sedan uppstod det där pinsamma ögonblicket som kunde inträffa när två tredjedelar av människorna i ett rum vet att den sista tredjedelen förväntas dö inom nio månader, och den som inte känner till det är just den som ska dö.”

- Drömtjuvarna, sida 90 av Maggie Stiefvater

I Henrietta har klockan börjat ticka snabbare och snabbare för Gansey medan magin blir starkare och starkare nu när leylinen är väckt och för Ronan blir gränsen mellan dröm och verklighet allt suddigare. Och där tar drömtjuvarna vid.

Drömtjuvarna är den andra delen i Stiefvaters serie om de fyra korppojkarna och Blue. Jakten på den förlorade kungen Glendower fortsätter men gänget utsätts för nya faror, problem och överraskningar och plötsligt är allt förändrat och serien har tagit en helt ny vändning.

Men trots den oväntade vändningen fortsätter serien att leverera ett vackert men lättsamt språk, genomarbetade och älskvärda karaktärer, en förunderlig vänskap och en förtrollande berättelse. Den håller ett lugnt tempo som kanske kan misstas som segt, men trots det är det en fantastiskt bra bok som är mer än läsvärd, den är älskvärd. Så om du gillar tanken på förlorade kungar, oväntad vänskap, förbjuden kärlek, förtrollade skogar och fantastiska drömmar då är Drömtjuvarna boken du verkligen borde läsa, även om det kan vara ett smart drag att börja med den första boken Kretsen.

Ledsen över att det var så länge jag skrev och har ingen annan ursäkt än att när livet inte klampade på i full fart var läsning det enda jag orkade. Så nu har jag ännu en bok att presentera, hittade dock en liten rolig "bokrapport" som jag tänkte börja med att fylla i då det börjar bli väldigt många böcker så ja. Här kommer den första.

 

Bäst, smartast, duktigast.
BARA DUG DÅ!

Men det gör du ju inte,
inte ens i närheten.

Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna – fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.

Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer, så kallade ”leylinjer” som sägs sammanlänka besjälade platser, och att ”den sovande kungen” kan uppfylla ens önskningar. 
     Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är. 
Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också …

Boken är väldigt vacker då den tar upp viktiga saker om både vänskap och att vara stolt över sig själv. Jag gillar hur den är skriven ur flera perspektiv så att man lär känna karaktärerna bättre när man får se in i djupet på dem och betrakta dem ur andras ögon. Språket är lätt och stilrent men ändå vackert. Den är definitivt läsvärd.

Bästa boken börjar

Begagnad, böjd, bestulen?

Berätta bara

Bryt bara

Befara, bombadera, besköna

Bara berätta

Bästa bokens berättelse