Frustration
0kommentarer
Jag ser på pappret som stirrar blankt tillbaka på mig. Det börjar skrika åt mig att få någonting gjort någon gång, men inget händer. Inget händer mer än att min hand börjar skaka. Jag ser på pappret igen. Drar ett prövande streck med penseln. Jag drar ett till och ett till, men det är något som motarbetar mig. Jag känner hur något börjar blossa upp inom mig och hur en tår sakta rullar för min kind och blandar sig med färgerna på pappret nedanför. Det går inte, men ändå fortsätter jag. Och när jag sedan ser på kaoset av färger som jag inte klarar av att tygla slutar jag kämpa mot det inom mig som vill ut och jag låter frustrationen ta över mig helt.
Kommentera