Typewriters & Markers

Nu efter ett antal inlägg, men inget om mig själv kanske ni undrar: vem är jag? Och då inte du som läser, utan jag som nu skriver. Vem är jag egentligen? Det är den rätt bra fråga som inte ens jag kan svara på. Inte på riktigt i alla fall. Jag kan berätta att jag är en flicka som funderar på vad hon ska skriva. Jag kan berätta att jag lyssnar på First Aid Kits mjuka toner och att strofen 'that's what's going to save me' dröjer sig kvar i mitt huvud. Jag kan presentera mig också, det kan jag, men vem jag är kan jag inte svara på. Anledningen är ingen mindre än jag att jag nog inte riktigt vet det själv. Men jag kan försöka att svara och som jag sa kan jag i alla fall presentera den vilsna själ som lånar begreppet jag för den här gången. Så: vem är nu jag?

Jag är en person som önskar att jag kunde säga att jag går under många namn och har flera att fortfarande få kalla mina, men så är självklart inte fallet. Nej mitt namn är Erica. Ett namn som jag inte alltid varit nöjd med men som jag med tiden lärt mig att acceptera. Jag ska inte säga att jag aldrig gillat namnet, för det gör jag, utan det var mer för tråkigt för mitt äventyrliga barnaväsen som drömde om fantasivärldar, magiker, hoppande björnar och gröna mutanter i sköldpaddskroppar. Jag ville vara en del av mina drömmar och de hjältar de innehöll och tyckte väl helt enkelt att en av dessa inte kunde heta Erica.

Det jag som nu har snurrat nästan sexton år på denna jord och nu är äldre är kanske inte lika äventyrlig men drömmer fortfarande om att få släppa allt ansvar som nu väller in och i stället få upptäcka främmande världar. Kanske på en drake, kanske tillsammans med nya magiska vänner. Det är anledningen till att jag började läsa i sådana otroliga mängder jag gjort.  Det var nog även anledningen till att jag började skriva.

Och det är kanske det ni behöver veta om detta jag. För det är ju trots allt det som är väsentligt för den här bloggen. Det som är av värde för er att veta är nog inte detaljer och nonsens från mitt inte så spännande liv som jag inte vill tvinga på er. I stället tror jag ni är mer intresserade av att veta att jag är en lite drömsk person som hellre lyssnar på fin musik och lever i en annan värld än vår egen, allt för ofta hör att jag inte är som andra och framför allt att jag är stolt över det. Att jag älskar te, musik och allt som kan kallas konst är nog också rätt viktigt att veta. Det är ju det som formar mig till den jag är nu och kommer att bli så, jo. Det är nog viktigast. 

Mer saker om mig kommer säkert fram senare, det är ju trots allt alltid en del av mig själv med i det jag skriver om på något vis, men mer än så behöver ni nog inte veta för tillfället. Jag tror jag vill göra som med de flesta andra även här; låta bekantskapen och allt det innebär byggas på med tiden.

Så för tillfället är det här vem jag är och jag hoppas det inte känns allt för främmande längre utan mer som början på ett spännande äventyr tillsammans med mig.