Typewriters & Markers

 

Jag har konstaterat en sak. Jag börjar bara bli mer och mer lik min pappa. Till exempel går vi båda runt med alldeles svarta fingrar nu för tiden. Visserligen är hans alltid dränkta i disel medan mina mest är täckta av kol. Men det känns bra ändå. Mina pappa är någon jag inte har ett dugg emot att vara lik för han är verkligen en sådandär fantastisk person. Men i alla fall. Det jag egentligen ville säga var nog att jag är klar med den där teckningen nu. Den på den där This is what makes us girls tjejen. Jag bestämde mig för att kalla henne Lizzy nu och att det här henne som texten handlar om.  Jag undrar om Lana tycker samma sak.