Typewriters & Markers

    ”Vad heter du?”
    Orden viskades mjukt och obehindrat av den mörka stämman. Ändå var det som om de var alldeles vassa och elektriska när de skickade rysningar längs med min kropp. Hur kunde tre simpla ord påverka en människa på en sådan fysisk nivå? Och ändå hade jag ingen aning om att det bara var början på den plågsamma lusten han skulle utsätta mig för.
    ”Portrait”, svarade jag och namnet fastnade i halsen på mig. ”Delice Portrait.”
    ”Delice Portrait…” sa han som om han smakade på orden. ”Passande.”
    Hans ansikte fylldes av ett leende och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Han var så vacker. Och när han viskade mitt namn på det viset visste jag att denne unge rebell skulle leva länge i mitt medvetande.